Vem kan få en viktminskningsoperation i Sverige?
En viktminskningsoperation är inte en kosmetisk genväg och beviljas inte enbart därför att någon vill gå ner i vikt. Obesitaskirurgi är en medicinsk behandling för personer med obesitas där vikten innebär en tydlig hälsorisk och där andra seriösa behandlingsförsök inte har gett ett tillräckligt och varaktigt resultat.
Operationen kan bidra till en stor och långvarig viktnedgång, men den förändrar också matsmältningen, portionsstorleken och kroppens upptag av vissa näringsämnen. Den som opereras behöver därför vara beredd på nya matvanor, regelbundna kontroller och kosttillskott eller läkemedel under resten av livet.
Vem kan bli aktuell för en viktoperation?
Det finns inte ett enda BMI-värde som automatiskt ger rätt till operation i hela Sverige. Bedömningen påverkas av nationellt kunskapsstöd, regionala prioriteringar, personens sjukdomar och den opererande klinikens medicinska bedömning.
Enligt 1177:s information om fetmaoperationer kan vanliga kriterier bland annat vara att personen:
- har fyllt 18 år,
- har ett BMI över 40,
- eller har ett BMI över 35 tillsammans med en sjukdom som har samband med obesitas,
- har gjort seriösa försök att minska i vikt utan att uppnå ett varaktigt resultat,
- förstår vad operationen och livet efteråt innebär,
- är beredd att förändra matvanor, fysisk aktivitet och andra levnadsvanor.
Det nationella kliniska kunskapsstödet för obesitas öppnar även för att kirurgisk behandling kan övervägas för vissa vuxna med BMI mellan 30 och 35 när personen har en måttlig eller allvarlig obesitasrelaterad sjukdom. Det betyder emellertid inte att alla regioner erbjuder offentligt finansierad operation vid dessa BMI-nivåer.
Regionala krav kan vara stramare. I Västra Götalandsregionens riktlinjer anges exempelvis BMI 40 eller högre, alternativt BMI 35 eller högre tillsammans med komplicerad obesitasrelaterad sjukdom, som grund för att överväga kirurgisk behandling. Regler, väntetider och prioriteringar kan alltså skilja sig beroende på var i Sverige patienten är folkbokförd.
Sjukdomar som kan påverka bedömningen
BMI beskriver förhållandet mellan vikt och längd, men säger inte allt om en människas hälsa. Därför tittar vården även på vilka medicinska konsekvenser obesitas har fått eller riskerar att få.
Sjukdomar och besvär som kan få betydelse i bedömningen är bland annat:
- typ 2-diabetes,
- svår sömnapné,
- högt blodtryck och förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom,
- belastningsproblem som kraftigt begränsar rörelseförmågan,
- obesitasrelaterad leversjukdom,
- andra allvarliga tillstånd som förvärras av obesitas.
Förekomsten av en sådan sjukdom garanterar inte en operation. Däremot kan den göra att den förväntade hälsovinsten bedöms vara större än operationsrisken.
BMI är bara en del av beslutet
Två personer med samma BMI kan få olika rekommendationer. Den ena kan ha typ 2-diabetes, svår sömnapné och stora problem med rörelseförmågan. Den andra kan ha ett bättre medicinskt hälsoläge men andra omständigheter som gör kirurgi mindre lämplig.
Läkaren behöver därför väga samman viktutveckling, tidigare behandling, sjukdomar, mediciner, psykisk hälsa, ätbeteende, alkohol- och drogvanor samt den individuella operationsrisken.
Hur söker man obesitaskirurgi?
För många börjar processen på en vårdcentral. En läkare gör en första bedömning och kan därefter skriva remiss till en obesitasmottagning eller kirurgisk klinik. På vissa håll går det också att skicka en egen vårdbegäran. Exempelvis beskriver Akademiska sjukhuset att utredningen kan inledas genom remiss eller egen vårdbegäran.
En remiss innebär inte att operationen redan är godkänd. Den innebär att specialistvården får underlag för att utreda om behandlingen är lämplig och säker.
Offentlig eller privat operation
Den som uppfyller sin regions kriterier kan få operationen finansierad genom den offentliga vården. Patientavgifter och regler följer då den aktuella regionens system.
Privata kliniker kan använda andra BMI-gränser och erbjuda operation till patienter som inte omfattas av regionens kriterier. Att en privat klinik accepterar en patient betyder dock inte att personen har rätt till offentligt finansierad behandling.
Oavsett betalningsform bör beslutet föregås av en ordentlig medicinsk utredning. Patienten behöver också få tydlig information om metod, risker, efterkontroller, kosttillskott och vem som ansvarar om komplikationer uppstår.
När kan en operation behöva skjutas upp?
Det finns tillstånd som kan göra en viktoperation olämplig eller innebära att behandlingen måste vänta. Det behöver inte alltid vara ett permanent nej. Ibland behöver ett annat hälsoproblem först stabiliseras eller behandlas.
Exempel som kan påverka beslutet är:
- en aktiv och obehandlad ätstörning,
- psykisk sjukdom som inte är stabil eller tillräckligt behandlad,
- pågående alkohol- eller drogproblem,
- medicinska tillstånd som medför en alltför hög operationsrisk,
- svårigheter att förstå eller följa den nödvändiga behandlingen efter operationen.
Enligt Västra Götalandsregionens aktuella beslutsstöd kan bland annat ätstörningar, psykiatrisk sjukdom utan stabil och effektiv behandling samt alkohol- eller drogmissbruk under det senaste året utgöra hinder. Äldre patienter och personer som tidigare har opererats i buken kan behöva en särskilt noggrann bedömning.
Syftet är inte att moralisera över patientens livsstil. En operation ställer stora krav på näringsintag, medicinering och uppföljning. Om förutsättningarna inte är tillräckligt stabila kan risken för komplikationer och ett sämre behandlingsresultat öka.
Så kan utredningen gå till
Utredningen ser olika ut på olika kliniker, men innehåller vanligtvis läkarbedömning, genomgång av tidigare viktbehandling och kartläggning av sjukdomar och läkemedel. Blodprover tas för att upptäcka exempelvis vitaminbrist, blodbrist, diabetes eller leverpåverkan.
Patienten kan också få träffa sjuksköterska och dietist. Vid behov kan psykolog, fysioterapeut eller andra specialister medverka. Teamet undersöker både om kirurgi är medicinskt motiverad och om patienten har förutsättningar att genomföra efterbehandlingen.
Väntetiden kan variera. Enligt 1177 kan processen fram till operation i vissa fall ta upp till ett år. Tiden används inte bara för administration. Patienten behöver få kunskap om hur måltider, hunger, mättnad, mediciner och näringsupptag kan förändras.
Vilka operationer används i Sverige?
Gastric bypass och gastric sleeve är de vanligaste metoderna. Båda genomförs normalt med titthålskirurgi, men de förändrar kroppen på olika sätt.
Gastric bypass
Vid gastric bypass skapas en liten magsäcksficka som kopplas till en del av tunntarmen. Maten passerar därmed förbi större delen av magsäcken och den första delen av tunntarmen. Metoden påverkar både hur mycket man kan äta och kroppens signaler för hunger, mättnad och blodsocker.
Gastric sleeve
Vid gastric sleeve tas en stor del av magsäcken bort så att en smalare, rörformad magsäck återstår. Tarmen kopplas inte om, men magsäckens volym och vissa hormonella signaler förändras.
Duodenal switch
Duodenal switch används betydligt mer sällan och kan bli aktuell vid mycket uttalad obesitas. Metoden kan ge stor viktnedgång men innebär också större risk för näringsbrist och ställer höga krav på livslång uppföljning.
Vilken metod som är lämplig avgörs bland annat av BMI, sjukdomar, refluxbesvär, tidigare kirurgi, läkemedel och den förväntade nyttan i förhållande till riskerna. Svensk förening för metabol obesitaskirurgi beskriver de moderna operationsmetoderna och deras medicinska syfte.
Förberedelserna före operationen
Inför ingreppet behöver många följa en energibegränsad kost, ofta i form av måltidsersättning, under två till sex veckor. Målet är bland annat att minska leverns storlek och göra operationen säkrare. Det är en medicinsk förberedelse och inte ett test på patientens karaktär eller motivation.
Rökstopp kan krävas flera veckor före och efter operationen eftersom rökning försämrar läkningen och ökar risken för komplikationer. Alkohol kan också behöva undvikas under perioden omkring ingreppet. Patienten ska följa den egna klinikens instruktioner, eftersom rutinerna kan skilja sig.
Vad händer efter ingreppet?
Själva operationen tar enligt 1177 ofta omkring 40–90 minuter. Många stannar på sjukhus i en eller två dagar och kan behöva vara sjukskrivna i ungefär två till fyra veckor. Den individuella återhämtningen beror på operationstyp, arbete och hälsotillstånd.
Under den första tiden går patienten gradvis från flytande kost till purékost och därefter till vanlig mat i små portioner. Det är viktigt att äta långsamt, tugga ordentligt och lära känna kroppens nya signaler.
Protein, vitaminer och mineraler behöver få särskild uppmärksamhet. Efter obesitaskirurgi kan upptaget av bland annat järn, vitamin B12, folat, kalcium och vitamin D påverkas. Ordinerade kosttillskott ska därför inte betraktas som ett valfritt komplement.
Operationen har risker
Alla kirurgiska ingrepp kan ge komplikationer. Tidigt efter en viktoperation finns bland annat risk för blödning, infektion, blodpropp eller läckage från de opererade områdena. Patienten ska få information om vilka symtom som kräver snabb kontakt med vården.
På längre sikt kan vissa drabbas av kräkningar, diarré, magsmärta, gallsten, näringsbrist eller så kallad dumping. Dumping kan uppstå när mat, särskilt sockerrik mat, passerar snabbt vidare till tarmen och orsakar exempelvis hjärtklappning, svettning, trötthet eller magbesvär.
En annan reaktion är sent blodsockerfall efter måltiden. Återkommande symtom ska bedömas av vården och inte hanteras genom egna extrema kostregler.
Kan man gå upp i vikt igen?
Ja. Obesitaskirurgi är ett kraftfullt behandlingsverktyg, men den gör inte viktuppgång omöjlig. Efter den stora viktnedgången kan en mindre viktökning vara normal. En mer betydande uppgång kan bland annat hänga samman med förändrade matvanor, psykisk ohälsa, läkemedel, bristande mättnad eller medicinska och anatomiska faktorer.
Den som börjar öka tydligt i vikt bör inte vänta av skam eller försöka lösa problemet med en hård snabbkur. Kontakt med vårdcentralen eller den opererande kliniken kan ge möjlighet till dietiststöd, medicinsk utredning, beteendebehandling eller annan obesitasbehandling.
Uppföljningen behöver fortsätta hela livet
Den opererande mottagningen ansvarar vanligtvis för den första uppföljningen. Därefter flyttas en stor del av ansvaret ofta till primärvården. Regionala riktlinjer anger regelbundna kontroller och livslång uppföljning på grund av risken för näringsbrist och andra sena komplikationer.
Uppföljningen kan omfatta viktutveckling, blodprover, kosttillskott, läkemedel, psykiskt mående och eventuella mag-tarmbesvär. Den är viktig även när personen mår bra och har en stabil vikt.
Operationen är början på en lång behandling
För rätt patient kan en viktoperation förbättra hälsan, minska följdsjukdomar och ge en vardag med större rörlighet och bättre livskvalitet. Men beslutet ska bygga på mer än kroppsvikt. Vården behöver bedöma den förväntade hälsovinsten, operationsrisken och personens möjlighet att leva med förändringarna.
Den som funderar på obesitaskirurgi kan börja med att kontakta sin vårdcentral och fråga vilka kriterier och remissvägar som gäller i den egna regionen. Aktuell patientinformation finns även hos 1177 Vårdguiden.
Artikeln ger allmän information och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Regionala kriterier och behandlingsrutiner kan ändras.
