Mörkt efter jobbet? Så håller du i gång med vardagsmotion när vintertiden börjar
Klockan har ställts tillbaka, arbetsdagen är slut och det är redan mörkt ute. Promenaden som kändes självklar för några veckor sedan blir plötsligt något man måste övertala sig själv att göra. Känner du igen dig?
När Sverige gick över till vintertid söndagen den 25 oktober blev eftermiddagsljuset en ännu knappare tillgång. Men höstmörkret behöver inte sätta stopp för vare sig motionen eller arbetet med vikten. Det handlar mindre om att hitta ny motivation varje kväll och mer om att ge rörelsen en plats i den vardag du faktiskt har.
När ljuset försvinner före middagen
Det är lätt att planera en löprunda, cykeltur eller promenad en ljus septemberkväll. I slutet av oktober ser verkligheten annorlunda ut. Den som pendlar, hämtar barn eller arbetar inomhus kan ha svårt att hinna ut medan det fortfarande är ljust. Och skillnaden märks förstås olika mycket i Malmö, Göteborg, Stockholm och längre norrut.
Problemet är inte att kroppen behöver en särskild sorts träning på hösten. Det är att samma gamla plan kanske inte passar längre. Om du har tänkt motionera efter jobbet hela sommaren kan du behöva ändra tidpunkt, plats eller aktivitet i stället för att försöka hålla fast vid exakt samma upplägg.
Ta vara på lunchljuset
En vanlig svensk arbetsdag innehåller ofta en lunchrast som går att använda lite annorlunda. Har du möjlighet att gå ut i tio eller tjugo minuter mitt på dagen kan du få in rörelse utan att behöva ge dig ut efter mörkrets inbrott. Det behöver inte vara ett träningspass med ombyte och dusch. En runda runt kvarteret, genom parken eller till ett ärende räcker för att bryta stillasittandet.
1177 lyfter just lunchpromenaden som ett sätt att få in vardagsmotion och påminner om att all rörelse räknas. För den som sitter mycket vid en dator kan korta avbrott också vara en välkommen omväxling. Om lunchen är fullbokad kanske det fungerar bättre att gå en bit till bussen på morgonen eller att ta en kort paus utomhus under eftermiddagen.
Gör rörelsen till en del av något du redan gör
Det finns dagar då en extra timme till träning helt enkelt inte existerar. Då kan en annan fråga fungera bättre än ”När ska jag träna?”: ”Vilken del av dagen kan jag göra lite mer aktiv?” Att gå till mataffären, ta trapporna, följa barnen en bit till skolan eller kliva av kollektivtrafiken en hållplats tidigare kan bli små återkommande tillfällen.
Det viktiga är att de passar din vardag. Bor du långt från affären eller har svårt att gå längre sträckor är samma råd inte nödvändigtvis användbart. Då kan några minuters rörelse inomhus, i trapphuset eller på en plats som fungerar för dig vara ett bättre val.
Den som vill fördjupa sig i själva promenadträningen kan också läsa Slankeguidens tidigare artikel Gå deg i form – bedre helse ett skritt av gangen (på norska). Här är frågan framför allt hur motionen ska få plats när den svenska hösten ändrar förutsättningarna.
En hemmakväll kan också vara en träningskväll
Regn, blåst, hala löv och mörka gångvägar gör inte varje kväll lockande för en tur utomhus. Då är det praktiskt att ha ett alternativ som inte kräver resa till ett gym. Några omgångar där du reser dig från en stadig stol, gör armhävningar mot en vägg, tränar balansen vid köksbänken eller går i trappor kan ge kroppen annat att göra än att sitta stilla framför tv:n.
Om du redan tränar regelbundet kan ett kortare styrkepass hemma bli ett komplement, inte en ersättning för allt annat. Om du däremot knappt har rört dig den senaste tiden kan fem eller tio minuter vara en rimlig början. Utgå från vad kroppen klarar och öka efter hand. Poängen är att alternativet ska vara så enkelt att du faktiskt använder det när vädret är som sämst.
Hur mycket rörelse behövs egentligen?
Folkhälsomyndigheten rekommenderar vuxna 150–300 minuter pulshöjande fysisk aktivitet på måttlig intensitet per vecka, eller 75–150 minuter på hög intensitet. Rekommendationen omfattar också muskelstärkande aktiviteter minst två dagar i veckan och att långa perioder av stillasittande bryts. Måttlig intensitet innebär att pulsen och andningen ökar, till exempel under en rask promenad.
Det kan låta mycket om du just nu är ovan att röra dig. Men rekommendationen är inte ett krav på att börja med fem långa träningspass. En kort runda på lunchrasten ett par vardagar, lite rörelse hemma under veckan och en längre aktivitet på helgen kan vara början på en vana som successivt byggs ut.
Vad betyder höstmotionen för vikten?
Motion använder energi, men det går inte att räkna med att några extra promenader automatiskt ger en viss viktnedgång. Vikten påverkas också av matvanor, sömn, hälsa och hur vardagen ser ut i övrigt. Den som vill minska i vikt behöver därför se rörelsen som en del av helheten, inte som en genväg som gör kosten oviktig.
Det finns samtidigt goda skäl att röra sig även när vågen står stilla. Regelbunden fysisk aktivitet är viktig för kondition, muskelstyrka och långsiktig hälsa. Att fortsätta vara aktiv under de mörka månaderna kan dessutom göra det lättare att behålla en rutin som annars hade behövt byggas upp från början igen i vår.
Reflexen är lika självklar som skorna
Den som väljer att gå ut efter mörkrets inbrott behöver tänka på trafiken. Enligt Trafikverket kan en gående med reflex synas på ungefär 125 meters håll i mörker när en bil närmar sig med halvljus. Med mörka kläder och utan reflex kan avståndet i stället vara omkring 20–30 meter. Reflex behövs även där gatorna är upplysta, och Trafikverket rekommenderar att den sitter lågt och är i rörelse.
Välj gärna belysta vägar där du känner dig trygg, och anpassa skor och tempo efter underlaget. När frost och halka kommer kan broddar eller skor med bättre grepp vara viktigare än att hålla samma fart som i september. Om det känns otryggt att gå ute ensam på kvällen är ett inomhuspass eller en tur under dagsljus ett fullt rimligt alternativ.
Det är vardagen som behöver fungera – inte träningsplanen som behöver imponera
Det kommer fredagar då regnet slår mot fönstret och soffan känns mer lockande än en promenad. Andra dagar finns det tid för en lunchrunda, ett simhallsbesök eller en stunds träning hemma. En hållbar höstvana behöver rymma båda sorternas dagar.
Bestäm därför gärna redan nu när rörelsen har störst chans att bli av nästa vecka. Kanske är det tisdagens lunchrast, torsdagskvällen i vardagsrummet och en längre söndagspromenad när det är ljust. Vintertiden har flyttat eftermiddagsljuset, men den behöver inte flytta bort motionen från livet.
Källor
Sveriges riksdag – Förordning (2001:127) om sommartid
1177 – Vardagsmotion: rörelse i vardagen
Folkhälsomyndigheten – Riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande
1177 – Obesitas: fetma och övervikt hos vuxna
Trafikverket – Säkerhet för gående

